De små otäcka sniglarna mumsar på potatisblasten och kryddörterna, massakrerar småplantor och tar tupplurar i jorden under dagen. Tvi! Det är inte de stora sniglarna som sitter på växterna, utan små en-centimers. Är ungarna värst? Men vi har också snyggat till med kanter och täckbark kring odlingarna (det som finns kvar...). Och tack vare det svala och blöta vädret är varar den tidiga sommarens blomning l ä n g e och naturen är frodig och grön. Trevligt och hjälpsamma besökare hade vi också, en tvåbent och en fyrbent.

 

agneta

26 juni 2009 11:24

Visst är det besvärligt när naturen krånglar med oss! Finns det verkligen inget sätt att råda bot på di där otäcka typerna?

 

toraviola

30 juni 2009 21:43

Jag har googlat o kollat: Det finns kopparband som funkar som elektriska stolen för sniglar, staket med svagström, maskar som äter sniglar inifrån, stålkantade staket. Men nu när solen skiner är sniglarna puts väck (de flesta, åtm). Ibland är naturen med en!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har haft den sista helghunden (för den här gången). Det känns vemodigt och lite konstigt, men samtidigt ska det bli fantastiskt roligt att ha En Alldeles Egen Hund! Stort tack S (nedan) och alla andra omplaceringshundar för den här tiden!      ...

Fiket på vanliga permishundssöndagsrundan var stängt. Renovering bara, hoppas vi. Men vårsolen värmde så vi satte oss ett tag och njöt av sol, värme och utsikt över Mälaren (väl?). S, ridgeback-schäferblandning kopplade av med oss - ett tag. Det känn...

Nu har hon hittat hem, men under fyra helger har vi haft en förtjusande trevlig, mjuk och väluppfostrad amstafftik på besök. Promenader, mat och buffa ihop en kuddhög i soffan att trona på hörde till höjdpunkterna. Lite mys också förstås, men F var i...

Helgens permishund blev pudel på återbesök. Men nu med skadad tass, så det var strut på inomhus och korta rastningar med hal strumpa som gällde. Snälle A var mycket tålmodig trots stygn i tassen och uppsvullen tå. Medicinerna åt han snällt och vi fic...

Ny permishund, vit storpudel som försiktigt kollade in det nya stället som han hamnat på. Och sedan sov han. Han verkar mjuk och försiktig, är lyhörd för kroppspråk och tonfall men kan inte ett enda kommando. Inte ens sitt.   Pälsen ser ut som en f...