Fler bilder på den granna grannkatten. Han lever ett gott liv med stora jaktmarker (inkl. vår tomt) och nedlåter sig ibland till att låta oss klappa honom. Då kråmar han sig mot oss och mot verandan och spinner nöjt. Sedan går han bort i förvissning om att vi alla luktar "hans". Det är inte bara hundar som kan claima platser och människor! Cool och mysig är han iaf.

Vi hann med en tur på Sörmlandsleden i lördags. Bortom campingens volleybollplan lär det finnas ett hundbad. Mycket bra, eftersom fyrbenta också vill bada men inte får göra det på de flesta människobad. Vår gamla dam är dock inte mycket för det där med bad så vi hoppade badplatsen.

Den stilige grannkatten Bosse sov och solade i vår rabatt. Sedan ställde han upp och gav tillfälle att testa kamerans vidvinkelläge. Tackar för det, för permishunden A vänder gärna bort blicken eller gör sig väldigt upptagen med andra, snabbrörliga aktiviteter. (Men jag valde visst inte bilder som illustrerade detta...)

A har följt med till stan och ska lämnas tillbaka i morgon. Hon tyckte att det finns märkvärdigt många dofter på husväggarna. Det är ofta intressant att se hur permishundarna reagerar på olika miljöer och företeelser. En del har sett det mesta, medan andra verkar ha levat i en helt annan miljö än en större stad.

En vän som inte gärna vistas "på landet" hämtades vid tåget och hälsade på med medhavd stol. Besöket lyste upp vår söndag och tomt. Mer cerise? Slapparhelg vad gäller tomten. Rensade lite ogräs och klippte gräs. Nya försök med planteringar och pyssel får vänta till semestern.

Tog en promenad i Gamla stan för att testa den nya kameran. Jag var inte ensam. Det var köbildning för att plåta den smalaste gränden. I köväntan såg jag att Carl Larsson föddes i huset intill.

En vardagskväll i veckan blir det promenad med en hund som väntar på nytt hem. Denna gång blev det en stilig B. Ung, gick bra i koppel men svår att få riktig (ögon)kontakt med. Stilig. Inte helt olik en panter på denna bild!

Större delen av promenaden går vi i skogen, men ibland kommer vi ut på öppna fält. Många hundar kan få lite spatt då. Extra busiga o glada, ibland utmana med lite koppeldragkamp. Vår gamla H blev också lite extra till sig. Är det jägaren i dem som vaknar till liv? Man undrar. Någon som har en teori?

Kommentarer: Jag har haft problem med att besvara kommentarer, de syns inte. Jobbar vidare med det.