På hemvägen gjorde vi det igen – svängde av från E4:an för att se mer av Småland. Färden gick till Råshult, gården där Linné föddes. Råshult är i dag ett kulturreservat och 1700-talets bondelandskap ska återskapas bit för bit. Vi fikade (förstås) och tittade på gårdsmiljön men gick tyvärr inte på någon av kulturstigarna. Full poäng för miljön och stämningen och för broschyren ”Kulturstigarna i Linnés Råshult”. Späckad med lättillgänglig information för ynka 20 kronor. Kaffebrödet var hembakt, om än något övergräddat. Det blir definitivt ett återbesök med gott om tid för kulturstigarna. Här är en annan broschyr: http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/A49A49C4-F665-4AC8-A7E3-D3769BB6E767/110682/kulturreservatet_sv_webb.pdf

Bosse blir alltmer social och kommer lämnar gärna sin sovplats i häcken för att hälsa om man ksss:ar och säger hans namn. Det blir förmodligen fler fåglar och fler gnagare när han flyttar (tyvärr ska matte och husse flytta). Vi hade ett intermezzo med en fågel som han skadat men inte ville ta kål på - riktigt än. Naturen är grym, och det är fel att förfasa sig över att "katter tar småfåglar". Men jag vill inte se!!!  Med lite hjälp kom fågeln (björktrastunge?) undan, men den var skadad och vi undrade om vi i stället borde förkortat fågelns lidande. Bosse ville förstås bara dra ut på det... Ändå, vi kommer att sakna honom! Kolla vilka häftiga ögon! Just här äter  han bara gräs, men undrar lite över kameran (som jag håller en armlängd ifrån mig, annars brukar ju inte linslusen bli störd av kameran. Skulle vara remmen till linsskyddet då, som han gärna jagar om det dinglar. Är man jägare så är man.).

Sommarens semesterresa fick kombinera nytta med nöje. Vi åkte till Skåne för att träffa sambons släktingar och besöka Österlen, men i stället för att som vanligt blåsa igenom Småland på E4:an så svängde vi av till Lammhult för att köpa en soffa. I över ett års tid har vi haft en tältsäng som soffa, inte särskilt vuxet och nu börjar tältsängen säcka också…

Lammhults värdshus visade sig vara en pärla. Restaurangen var snyggt retromodern, personalen vänlig och trevlig och isterbanden extra goda. (Stuvad potatis hade dock varit bättre till än potatissallad.) Folkligt, festligt och fullsatt var det denna fredag. Bilden är dock tagen lördag fm.

Semester är fika, så mellan Lammhult och Växjö stannade vi till på Systrarna Skogströms lantcafé. Caféet ligger i en gammal lanthandel och har uteserveringen i en trädgård alldeles intill en handelsträdgård. Min jordgubbsbakelse var i världsklass! I handelsträdgården såg vi en häftig växt (röd jättekvanne?) och utanför caféet stod en cykel i färgglatt stickat.

Är man i Småland så bör man väl även besöka glasbruken, så färden gick vidare mot Kosta. Efter skojig bilkörning på smala, kurviga och backiga vägar svängde av mot Kosta glasbruk och jag såg fram emot ännu mer faluröd nostalgi. ACK, så vi bedrog oss! Vi möttes av en armada av husbilar, husvagnar och vanliga bilar och bortom detta höjde sig en jättelik outlet-byggnad. (De måste ha tagit en annan väg, för vi såg knappt några bilar på vår väg.) Något överrumplade och matta tog vi oss förbi byggnaden och hittade så småningom en glasblåsare i en fin, gammal industribyggnad. Men luften hade gått ur oss så utan att köpa något glas, och utan att stanna till vid glasbruken i Boda och Orrefors som vi hade tänkt oss, lämnade vi Småland för denna gång.

Oj, det lät negativt. För att vara så storskaligt och nytt var det nog ändå ett ganska bra ställe men vi var liksom inte beredda på något så massivt shoppinginriktat. Vår största behållning var den schäfervalp vi såg flera gånger, och som vi fick hälsa på.