men rädsla, kiss och höns är tre rimliga tre skäl till att hundar inte får följa med in till Mandelmanns trädgårdar. De är sällan jag blir glad över förbudskyltar, men de här får mig att le stort.

Se kul detaljer som den gula strålen och den slokande växten!

Tre våningar upp bor han, grannhunden. När det är varmt ser vi honom ofta komma ut en stund för lite luft. Alltid tyst, alltid lugn. Hundar på gatan nedanför tittar han intresserat på men alltid utan att hetsa upp sig det minsta. Supersnäll gamling!

Äntligen! Hundpromenad! Ni ha det bra ni som har egen hund, då betyder semester massor med kvalitetstid och hundumgänge. Semester är skönt, men när upplägget är oplanerat och lite hipp som happ har det varit svårt att boka och få till hundpromenader. Men igår var det dags. Första budet var en tax (små hundar är också hundar, men större är... liksom mer), och vi tänkte att vi skulle få jobba oss uppåt. Men så visade det sig att en annan E hade bokat tid och vi skulle få en amstaffblandning. Stiliga S blev det. Inte så kontaktsökande, med massa energi strax under ytan men lyhörd för sånt som att man inte får dra i koppel osv. Många hundar drar om man låter dem göra det, men låter bli om de får lite hjälp. Det är roligt när man märker att det egna beteendet gör skillnad.

I stugan har vi för första gången haft vissa odlingsframgångar. Med lite stöd från mammas mer skickliga odlingar och köpemango + halloumiost lyckades vi få ihop dessa läckra skördetallrikar. Tomat, mangold, lök, paprika, brytbönor, sockerärtor, mynta...

Kvällens hundpromenad blev för tredje gången med T och S. Tidigare var de kompisar men nu har läget blivit lite mer spänt. De har visst rykt ihop ett par gånger. Sambon trillade av hästen på gårdagens lektion och är lite ledbruten och för att skona honom så delade vi på oss eftersom hundarna for lite mot varandra (de är väldigt uppvarvade när vi hämtar dem). Efter en halvtimme stämde vi träff i skogen och tog sista halvtimmen tillsammans. Det är intressant att "leka Cesar" och försöka läsa hundarna för att kunna avleda/korrigera lätt innan det hinner bli något och belöna när hunden tar kontakt med "andra änden av kopplet" istället för att börja stirra mot den andra hunden. Det gäller att balansera så att uppmärksamheten inte blir spändhet vilket nog i sig kan trigga igång något. Jag hade schäferflickan T (bråkstaken). Hon mullrade kort några gånger men vi skötte oss alla fyra riktigt bra. Intressant nog var min T mindre stressad och mer lyhörd mot mig när vi gick tillsammans med sambon+hund än när vi gick på tu man  hand. Ja, jösses vad jag skulle vilja förstå mer om hur de funkar! Kameran glömdes förstås hemma, men här är permisschäfern från förra hösten.

Med permishund går jobbet vid stugan på halvfart. Mycket ska göras den här tiden på året har vi så småningom förstått. Men någon måste ju pyssla om den lilla, följa med på upptäcksfärd i naturen där man hittar pinnar, gräs och annat tuggbart.

Emellanåt pustas det (medan  gödsel sprids i planteringarna och bygget av snigelstaketet slutförs på en annan plats på tomten, av någon annan).

"Slutpustat, låt oss gå och kolla in vad den andra tvåbenta gjort. Och den där kogödsel luktar ju mycket intressant..."

Just nu har sambon har diskussioner med lilla raringen om var hon ska sova -i sängen säger hon. I hundsängen säger han. Förtjusande vovve som inte gjort mycket väsen av sig denna första kväll. Har vilat på köksgolvet, i soffan (ok då) och i hundfåtöljen. På promenaderna har hon vägrat hissen efter den första (skräck)färden upp. Nu sticker hon bara in nosen för att hämta godiset som finns där.  Nä, inga Cesar-metoder i det här fallet. Det finns många vägar att nå sina mål och här väljer vi mjukisvarianten. Förresten är det bara nyttigt för oss tvåbenta att ta trapporna :-). 

ligger R hoprullad i soffhörnet. Mys!